Flickorna är i gamla stan och Melissa sitter på en prinsess stol utanför en leksaksbutik, Riimikko.Ja, läkarbesöket var nog på sin plats. Lillebror hade öroninflamation i höger öra och början på vänster. Han har varit jätteduktig för han har inte förrän natten till fredagen klagat alls fast jag har sett att han har varit flunssig och varit allmänt klängig... Nu har vi en femdagars antibiotika kur då. Tänk att jag har turen att fått ha 2 friska flickor som aldrig har varit sjuka mer än med flunssor och magsjukor och min lilla son då ska vara den första i vår familj som är s.k öronbarn. Men nu blir han friskare varje för varje dag och det är skönt!
Höst marknaden har mycket roligt för barn. Ballonger (som de flesta föräldrar verkar tar en lång runda runt), leksaker i alla färger och former, mat, godis, nöjen som fiske, lotterier m.m. Flickornas favorit var nog hoppslottet och hattaran (spunnet socker). Lillebror var så nöjd med sin "virvelgrej" till all tur :)
Gatorna var fulla med både vuxna och barn och torgstånd. Bilisterna gillar nog inte marknaden då många vägavsnitt var helt avstängda...***
I mitt förra inlägg visade jag bilder på några kort som paret, som byggt huset vi bor i, har skickat till varann.
Paret, Bertel och Irene, fick aldrig några egna barn och de testamenterade huset till Bertels brors son, d.v.s min makes pappa. I många år var huset till uthyrning till både andra släktingar och helt främmande människor. Då jag och min make äntligen hade passligt så köpte vi huset och har nu renoverat på det i ca 3 år (blir väl aldrig helt klart heller).
Renoveringen var mycket mer omfattande än vi först nånsin kunde tro. Nåt som vi trodde skulle ta kanske ett halvår tog ungefär 3 år. Nå, för ca1 år sedan kunde vi då äntligen konstatera att vi var någotlunda färdiga. Ett rum har vi kvar att renovera, plus lite smått här och där, men allt har sin tid, vi måste lite återhämta oss först :)
Skulle visa bilder men just nu kommer jag inte åt dom på datorn så det får bli en annan dag.
Javisst ja, skulle ju ännu berätta att sonen är döpt efter både makens farfar, Paul, och Bertel (dvs han heter Rickard Paul Bertel) och dessutom är sonens födelsedag dagen efter Bertels, vilket vi märkte sen senare. Lustigt så det förflutna knyts ihop till dagens dato!
Har nytt pyssel på gång men det visar jag sedan då det är färdigt. Avslöjar bara att sy-genen har vaknat till liv i mej :)
Ha det så bra, vi hörs!
Paret, Bertel och Irene, fick aldrig några egna barn och de testamenterade huset till Bertels brors son, d.v.s min makes pappa. I många år var huset till uthyrning till både andra släktingar och helt främmande människor. Då jag och min make äntligen hade passligt så köpte vi huset och har nu renoverat på det i ca 3 år (blir väl aldrig helt klart heller).
Renoveringen var mycket mer omfattande än vi först nånsin kunde tro. Nåt som vi trodde skulle ta kanske ett halvår tog ungefär 3 år. Nå, för ca1 år sedan kunde vi då äntligen konstatera att vi var någotlunda färdiga. Ett rum har vi kvar att renovera, plus lite smått här och där, men allt har sin tid, vi måste lite återhämta oss först :)
Skulle visa bilder men just nu kommer jag inte åt dom på datorn så det får bli en annan dag.
Javisst ja, skulle ju ännu berätta att sonen är döpt efter både makens farfar, Paul, och Bertel (dvs han heter Rickard Paul Bertel) och dessutom är sonens födelsedag dagen efter Bertels, vilket vi märkte sen senare. Lustigt så det förflutna knyts ihop till dagens dato!
Har nytt pyssel på gång men det visar jag sedan då det är färdigt. Avslöjar bara att sy-genen har vaknat till liv i mej :)
Ha det så bra, vi hörs!
5 kommentarer:
Öroninflamation låter inget kul, tur att han är på bättringsvägen.
Kram Lotta
hihi, imorgon är din väntan slut, för nu är hallen klar och imorgon skall jag fota den!
Kram L
Låter mysigt med höstmarknad! Hoppas lillkillen kryar på sig.
Kram
hoppas öronen blir bra nu o att han inte drabbas flera gånger. våra gossar har haft öroninflammation en gång var, så det behöver inte nödvändigtvis bli en ond cirkel!
jo, jag förstod nästan att det var en likadan byrå du kämpat med. våra trädgårdsmöbler är också från jysk o redan när maken skruvade ihop dem svor o bannades han över jysks kinesskrot. men byrån är så fin o jag kunde inte motstå den, o visst tycker maken också att den passar bra där den står nu :)
Oj, öroninflamationer är inte kul. Mina barn har lyckligtvis inte varit några öronbarn, man jag har bekanta vars barn har varit.
Hoppas att det är en engångsföretelse och inte en ond cirkel. Håller tummarna!
Kramis,
Skicka en kommentar