30 juni 2009

Älskade pion...


Hej, länge sedan sist! Det här med att hitta tid till allt man måste göra och till allt man själv vill göra kan va knepigt ibland...
Måste börja med att tacka söta Teckla maräng för den fina awarden jag fick!
Det är redan en tid sedan men bättre sent än aldrig ;)





Vi har hunnit fira midsommar och sommaren kom ikapp oss - äntligen! Vi har spenderat både gassande soliga dagar på stranden, glass och melon picknick i gräset och ett ösregn inbakat mellan varven...



Vissa dagar har vi knappt satt foten innanför dörren förrän läggdax vid 20.30-tiden. Ni kan ana att alla "måsten" blivit lidande, har bara försökt med att få det nödvändigaste gjort innan jag själv måste isäng. Rena klädernas förvaring har flyttat, i prydliga små högar, till matsalssoffan (viker rena byket där och det kommer aldrig längre än det). Nåväl, snart är det veckoslut igen och ska jag väl hinna med nånting åtminstone.... :)



För många år sedan jobbade jag i en trädgårdsbod och fick hem med mig 5-6 krukor med pionplantor. Hade sett på ettiketten att de var ljusrosa och vita... Med hjälp av svärmor planterade jag dem sedan och väntade ivrigt på nästa år då de skulle blomma.
Men - inga fina pionblommor kom nästa år, och inte heller följande utan jag fick vänta hela 4 år innan de behagade sig att blomma. Och vetni, upp kom nåt helt annat än ljusrosa och vita... Väldigt förvånad blev jag men glad ändå för trots allt är ju pionen så vacker. Ska visa senare vad som blommar där i min pionrabatten...



En mårbackapelargon får stå som sällskap till pionen, kanske den blir inspirerad av att komma fram med sina blomknoppar då...


Tänkte att jag kunde flytta blogghörnan hit istället för att sitta i mörka hörnet i matsalen. Känns mysigare här kanske på nåtvis, eller hur...? :)


Ojoj, klockan är tusen och jag ska upp till jobbet imorgon, bäst jag tar natten...


Kram på er och vi ses :)

2 kommentarer:

alegni sa...

det gäller nog att ta tillvara dessa härliga dagar, man vet ju aldrig när de tar slut. man hinner nog städa o orna o plocka o ha sig senare. så har i alla fall jag bestämt. inte för att jag hunnit vara ute så mycket heller, har suttit i arbetsrummet mest hela tiden :/
snart blir det dock andra bullar av. efter torsdagen börjar den efterlängtade ledigheten!
kram

Marie//Tekla Maräng sa...

Klart man ska ta till vara dessa otroliga dagar alla måsten finns ju kvar och väntar på en.
Pioner kan ju vara lite kinkiga med att blomma, så att det tog 4 år för dom innan dom behagade att blomma är nog inte så ovanligt. Däremot lite kul att det blev andra färger...
Den där hörnan vackar vara en ljus och vacker plats att blogga på.
Ha det gott, kram Marie:O)